Så upprättar du en kassaflödesanalys enligt indirekt metod

Indirekt metod – den vanligaste metoden

Indirekt metod är den vanligaste metoden för kassaflödesanalys. Den utgår från resultaträkningen och justerar för avskrivningar och andra poster utan likviditetseffekt samt för rörelsekapitalförändringar.

IAS 7 Rapport över kassaflöden kräver att ett företag upprättar en rapport över kassaflöden som en del av de finansiella rapporterna. Periodens kassaflöden ska delas in i löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.

Enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och K3 ska koncernredovisningen och större företags årsredovisning innehålla en kassaflödesanalys. Mindre koncerner som frivilligt upprättar koncernredovisning ska också göra det.

Bokföringsnämnden (BFN) ger vägledning i K3-regelverket (BFNAR 2012:1) kapitel 7 och i K2 (BFNAR 2016:10) kapitel 21 för mindre företag som frivilligt upprättar analys.

I K3 kapitel 7 och K2 kapitel 21 finns exempel på vilka kassaflöden som hänförs till löpande verksamhet, investeringsverksamhet respektive finansieringsverksamhet.

Det enklaste sättet att göra en kassaflödesanalys är att utgå från en mall. Mallen minskar risken att missa en post.

Mallen byggs upp rad för rad. Överst står utgångspunkten från resultaträkningen, följd av raden justeringar för icke kassaflödespåverkande poster. Därefter kommer raden kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital.

Under den raden följer förändringarna av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder samt av övriga rörelsefordringar och rörelseskulder. Sist i den löpande verksamheten står raden betald inkomstskatt. Summan av raderna är kassaflödet från den löpande verksamheten.

Mallen avslutas med kassaflöde från investeringsverksamheten och kassaflöde från finansieringsverksamheten. De tre delarna summeras nedåt till årets kassaflöde, och under det står likvida medel vid årets början och vid årets slut.

K3 punkt 7.9 delar justeringarna i två slag. Det ena är icke kassaflödespåverkande poster och alla övriga poster vilkas kassaflödeseffekt hänförs till investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det andra är periodens förändringar av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder samt av andra rörelsefordringar och rörelseskulder.

Rapporten ska ingå som en del av de finansiella rapporterna för alla perioder som presenteras. Mallen fylls därför i med en kolumn för räkenskapsåret och en för jämförelsetalen föregående år.

En steg-för-steg-guide enligt indirekt metod har fyra steg: resultaträkningen, justeringar för icke-kassaflödespåverkande poster, rörelsekapitalet och summering av de tre delarna. Steg 1–4 följs i ordning.

Radstrukturen följer samma ordning. Överst står utgångspunkten från resultaträkningen, därefter justeringarna och sedan rörelsekapitalförändringarna. Sist summeras delarna.

Raderna är kassaflöde från den löpande verksamheten, kassaflöde från investeringsverksamheten och kassaflöde från finansieringsverksamheten. Inom löpande verksamhet finns raden kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital. Därutöver finns raden betald inkomstskatt.

Steg 1: utgå från resultaträkningen. Startpunkten är årets resultat eller rörelseresultatet, som därefter stäms av mot in- och utbetalningarna.

Steg 2: justera för avskrivningar och andra icke likviditetspåverkande poster. Justeringen behövs för att resultatet ska kunna stämmas av mot betalningarna.

Avskrivningar och andra kostnader utan utbetalning har sänkt resultatet och ska därför läggas tillbaka. Justeringen görs med positivt tecken. Därmed stäms resultatet av mot de faktiska betalningarna.

Avskrivningar är en kostnad för förbrukning eller värdeminskning av tillgångar, men inte en utbetalning. Därför justeras resultatet för denna post.

Fler exempel på poster utan likviditetseffekt är nedskrivningar och realisationsresultat. Orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster hör också hit, liksom ej utdelade resultatandelar i intresseföretag och minoritetsintressen.

Resultatet justeras även för poster vars kassaflödeseffekt hör till investerings- eller finansieringsverksamheten. I mallen kan de samlas under en rad för övriga justeringar.

En post som kan upplevas svårare att ange är betald inkomstskatt.

Till skillnad från avskrivningarna är skatten en betalningsström. Den återläggs inte, utan redovisas på raden betald inkomstskatt.

Steg 3: justera för förändringar i rörelsekapitalet. Justeringarna gör att resultatet kan stämmas av mot betalningarna.

Rörelsekapitalet justeras i motsatt riktning mot postens förändring. En ökning av varulager eller kundfordringar binder likvida medel och justeras ned. En ökning av leverantörsskulder eller andra rörelseskulder skjuter betalningen framåt och justeras upp.

Rörelsekapitalförändringar avser endast in- och utbetalningar. Andra förändringar än kassaflödespåverkande ska inte redovisas.

Rörelsekapitalposter är till exempel varulager, fordringar och kortfristiga skulder.

Steg 4: summera de tre delarna. Rörelse-, investerings- och finansieringsverksamheten redovisas var för sig och summeras till årets kassaflöde.

I investeringsverksamheten tas endast tillskott till dotterföretag i form av kontanter upp. Tillskott via avräkningskonto utan utbetalning ska inte presenteras.

Förvärv av andelar i dotterföretag tas upp till vad som erlagts med likvida medel. Om säljaren finansierar förvärvet med lån är det inte erlagt med likvida medel; banklån räknas som erlagt.

Endast nyemission som medfört inbetalningar tas upp under finansieringsverksamheten. Apport- och kvittningsemissioner ger inga inbetalningar.

Lämnade och erhållna koncernbidrag i likvida medel tas upp; koncernbidrag mot avräkningskonto presenteras inte.

Utdelning tas med endast till utbetald del. Skuldförd utdelning på avräkningskonto presenteras inte.

Transaktioner som inte medfört någon in- eller utbetalning presenteras inte i analysen. Det gäller tillskott och koncernbidrag mot avräkningskonto, apport- och kvittningsemissioner samt skuldförd utdelning.

Steg 1–3 avser den löpande verksamheten. Därefter redovisas betalningsströmmarna från investerings- och finansieringsverksamheten.

IAS 7 ändras från och med 1 januari 2027. Ändringarna medför att företag ska använda rörelseresultat som utgångspunkt för indirekt metod.

Vad kassaflödesanalysen visar

Kassaflödesanalysen visar räkenskapsårets inbetalningar och utbetalningar. Den förklarar hur de likvida medlen förändrats under perioden.

Syftet med rapporten är att ge användare underlag för att bedöma företagets förmåga att generera likvida medel och företagets behov av dessa.

Flödet delas vanligen upp i tre delar: den löpande verksamheten, investeringarna och finansieringen. Varje in- och utbetalning hör till en av de tre delarna.

Analysen ska endast visa förändringar som uppkommit till följd av in- och utbetalningar. Andra förändringar än kassaflödespåverkande ska inte redovisas.

I indirekt metod börjar analysen med årets resultat eller rörelseresultatet. Därefter görs nödvändiga justeringar så att resultatet stämmer med in- och utbetalningarna.

Justeringarna avser avskrivningar och andra poster utan likviditetseffekt samt förändringar i rörelsekapitalet.

Med likvida medel avses i praktiken kassa och bank. Det är mot den posten förändringen mäts.

Likvida medel är kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, samt kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp och som är utsatta för obetydlig risk för värdefluktuationer.

Företagets andel av medel på ett koncernkonto får behandlas som likvida medel enligt K3 punkt 7.4. En bostadsrättsförenings andel av medel på ett klientmedelskonto hos föreningens ekonomiska förvaltare får också anses som likvida medel, enligt punkt 38.16.

Kassaflödesanalysen innehåller enligt K3 punkt 7.2 och K2 punkt 21.3 uppgifter om räkenskapsårets förändringar av ett företags likvida medel.

De tre huvuddelarna är kassaflöde från den löpande verksamheten, kassaflöde från investeringsverksamheten och kassaflöde från finansieringsverksamheten.

Analysen är särskilt viktig för kapitalintensiva eller växande företag. Den kan ligga till grund för diskussioner med banker och ägare.

Större företag och bostadsrättsföreningar måste inkludera en kassaflödesanalys i årsredovisningen. Kravet gäller alla bostadsrättsföreningar oavsett storlek.

Kravet följer av 2 kap. 1 § ÅRL. Enligt 6 kap. 5 § ÅRL ska analysen redovisa företagets in- och utbetalningar under året, och enligt 7 kap. 4 § ÅRL ingår kassaflödesanalysen i koncernredovisningen även när den upprättas frivilligt.

I K3 kapitel 38 finns två exempel på kassaflödesanalys för en bostadsrättsförening.

En ej kassaflödespåverkande post är en intäkt eller kostnad som inte är kopplad till inflöde eller utflöde av likvida medel. Avskrivningar är ett exempel.

Vid beräkning av kassaflöde bortser man från bokföringsmässiga poster och fokuserar på faktiska in- och utbetalningar.

Årets kassaflöde: förändringen i likvida medel

Årets kassaflöde är skillnaden mellan ingående och utgående balans för likvida medel, till exempel kassa och bank. Förändringen av likvida medel är facit; du behöver inte härleda årets kassaflöde ur enskilda transaktioner för att kontrollera summan.

När du upprättar analysen enligt indirekt metod summerar du de tre delarna till årets kassaflöde. Summan ska motsvara förändringen i likvida medel mellan IB och UB.

Summeringen görs nedåt: den löpande verksamheten, investeringarna och finansieringen läggs samman till en summa.

IB och UB avser likvida medel, i praktiken kassa och bank.

Beloppen för IB och UB hämtas från balansräkningens poster för kassa och bank samt för kortfristiga likvida placeringar, med samma definition som i analysen.

Räknesättet kan sammanfattas i en rad: årets kassaflöde = förändringen mellan IB och UB för likvida medel.

Årets kassaflöde är summan av in- och utbetalningar i löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Kassaflödet växer exempelvis när företaget tar ett lån och minskar när ett företag betalar lånet.

Stäm av mot balansräkningen

Kontrollera att balansräkningen och kassaflödesanalysen använder samma definition av likvida medel. Mäter du kassa och bank ska just den posten följas konsekvent i båda rapporterna.

Eventuella differenser tyder på att en betalningsström klassificerats fel eller utelämnats.

Klassificera därför varje betalningsström i rätt del: löpande, investerings- eller finansieringsverksamhet.

Stäm av i två led. Kontrollera först att de tre delarna summerar till årets kassaflöde, sedan att summan motsvarar förändringen i likvida medel.

Börja med att hämta ingående och utgående likvida medel ur balansräkningen. Skillnaden mellan dem är den summa de tre delarna ska landa i.

Jämför summan av de tre delarna med den skillnaden. Stämmer beloppen är analysen avstämd.

Vid differens går du igenom betalningsströmmarna i investerings- och finansieringsverksamheten: tillskott till dotterföretag, förvärv av andelar, nyemission, koncernbidrag och utdelning. En felklassificerad eller utelämnad post ligger oftast där.

Ett större företag ska enligt K3 punkt 7.18 lämna upplysning om sammansättningen av likvida medel enligt den fördelning som anges i punkt 7.4. Kontrollera att upplysningen stämmer med de belopp du stämt av mot.

Förändringen i likvida medel är facit för avstämningen. När de tre delarna summerar till årets kassaflöde och summan motsvarar förändringen i likvida medel är analysen avstämd.

Kassaflödesanalysen ska endast visa förändringar i rörelsen, investeringar och finansiering som uppkommit till följd av in- och utbetalningar. Andra förändringar ska inte redovisas.