Vad ingår i en resultatbudget för ett aktiebolag?

Resultatbudgeten i korthet – vad den visar för aktiebolaget

En resultatbudget är en ekonomisk plan för bolagets förväntade intäkter och kostnader under en bestämd period, oftast ett år. Den ska i förväg visa om verksamheten väntas gå med vinst eller förlust och fungerar som vägvisare mot de ekonomiska målen (Småföretagarnas Riksförbund).

Intrum kallar samma dokument en redogörelse för förväntade intäkter och kostnader under en viss period. Det kallas även driftsbudget eller prestationsbudget och är ett mått på förväntat värdeskapande i företaget.

Perioden är oftast ett år, men enligt Företagarna kan resultatbudgeten brytas ner per månad eller sträckas över flera år. Månadsuppdelningen synliggör säsongsvariationer: varierar intäkter och utgifter över året märks det först när budgeten är uppdelad per månad.

Resultatet i budgeten är en prognos för kommande period, inte det bokförda resultatet i den löpande redovisningen.

För ett aktiebolag stannar uppställningen inte vid intäkter och kostnader. De poster som är knutna till bolagsformen ligger i den nedre delen: rubriken Resultat efter finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt på årets resultat.

Intäkter: det som ingår i budgeten

Första steget är att uppskatta intäkterna. Finns tidigare försäljningssiffror är de utgångspunkten; därefter görs en prognos över förväntad försäljning under kommande period (Småföretagarnas Riksförbund).

Enligt samma källa kan intäkterna komma från flera olika källor, till exempel försäljning av produkter eller tjänster, bidrag eller statliga stöd samt övriga intäkter som uthyrning eller försäljning av tillgångar.

Saknas räkenskaper och budget från tidigare år måste uppskattningen bygga på något annat som ger en realistisk indikation på intäkter och utgifter. Intrum rekommenderar att utgå från affärsplanen och att ta hjälp av en revisor om budgetarbetet känns osäkert.

Verksamt har ett räkneverktyg för att räkna ut hur mycket du måste sälja för att täcka kostnaderna och gå med vinst. Brytpunkten kan jämföras med intäktsprognosen innan den låses.

Kostnader: fasta, rörliga och avskrivningar

När intäkterna är uppskattade kartläggs kostnaderna. Enligt Småföretagarnas Riksförbund delas de oftast i två grupper.

Fasta kostnader är lika varje månad – hyra, löner och försäkringar är typiska exempel. Rörliga kostnader varierar med försäljningen, till exempel materialinköp, fraktkostnader och provisioner.

Lönekostnaden består av lön plus arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter, och tjänstepensionen till de anställda hör till samma post. Vid förmånsbestämd pension är kostnadens storlek en osäkerhetsfaktor för arbetsgivaren, eftersom förändrade förhållanden gör det svårt att beräkna kostnaderna för de utställda pensionslöftena (SOU 2014:57).

Uppdelningen fyller en praktisk funktion: de fasta posterna måste täckas av intäkterna även en svag månad, medan de rörliga följer volymen upp och ner. Lägg därför fasta kostnader som en klumpsumma per månad och rörliga per såld enhet eller per försäljningskrona. En provision eller frakt ska inte budgeteras som ett fast belopp om den i praktiken stiger med försäljningen.

Avskrivningar på inventarier, maskiner och andra anläggningstillgångar är också en kostnadspost i resultatbudgeten.

Rader som ingår: från rörelseintäkter till årets resultat

Grundstrukturen är enkel: + Intäkter – Kostnader = Resultat. Det är formen Zervant anger för uppställningen. När alla intäkts- och kostnadsposter är summerade visar differensen om bolaget väntas gå med vinst eller förlust under budgetperioden (Intrum).

I en resultatbudget för ett aktiebolag följer raderna resultaträkningens ordning: rörelseintäkter, rörelsekostnader, avskrivningar, rörelseresultat, finansiella intäkter och finansiella kostnader, resultat efter finansiella poster, bokslutsdispositioner, skatt på årets resultat och sist årets resultat.

Uppställningen gör budgeten till ett kontrollverktyg redan före periodstart. Visar kalkylen negativt resultat kan du agera i förväg: dra ner kostnadsposter eller justera intäktsantagandena, i stället för att upptäcka underskottet i bokföringen.

Rörelseresultatet är en egen rad i resultatbudgeten. Under den följer de finansiella posterna, ränteintäkter ställda mot räntekostnader, och summan blir raden Resultat efter finansiella poster. Det är den rad skatteberäkningen utgår från, alla poster före bokslutsdispositionerna (Årsredovisning Online).

Därefter kommer bokslutsdispositionerna. Den vanligaste är avsättning till periodiseringsfond. För juridiska personer får avsättningen göras med upp till 25 procent av resultatet, och avsättningen måste återföras till beskattning senast efter sex år. En annan vanlig disposition är koncernbidrag.

Skatteverkets förkortningslista anger IL som förkortning för inkomstskattelagen (1999:1229). Själva radstrukturen följer redovisningsregelverket: strukturen i resultat- och balansräkningen bestäms av valt regelverk, K2 eller K3 (Spiris).

Skatten beräknas utifrån det skattemässiga resultatet, som utgår från det bokföringsmässiga resultatet och justeras för schablonintäkt på periodiseringsfonder, ej avdragsgilla kostnader, ej skattepliktiga intäkter och outnyttjat underskott från tidigare år. Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till närmaste tiotal och multipliceras med bolagsskatten, för närvarande 20,6 procent.

Sist kommer årets resultat som egen rad: skillnaden mellan intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Årets resultat kan inte bokföras förrän bolagsskatten är beräknad och bokförd.

Det här ingår inte – skillnaden mot likviditetsbudgeten

Resultatbudgeten summerar intäkter och kostnader. Likviditetsbudgeten fokuserar på de likvida medel som täcker bolagets utgifter.

Företagarna påpekar att utan likviditet får bolaget svårt att betala utgifterna och kan hamna i trångmål. Likviditetsbudgeten bevakar betalningsförmågan, inte lönsamheten.

Intrum beskriver likviditetsbudgeten som en översikt över kassaflödet för en kommande period, det vill säga in- och utflöden. Den visar löpande om företaget har överskott och kapacitet för exempelvis ny utrustning, eller om pengarna hellre bör sparas.

Skillnaden ligger i tidpunkten. En fordran som är intäktsförd hör till resultatbudgeten, medan själva inbetalningen hör till likviditetsbudgeten.

Betalningsvillkor, kredittider och tidpunkter för när pengar faktiskt lämnar eller kommer in i bolaget hör därför inte till resultatbudgeten. De hör till likviditetsbudgeten, tillsammans med amorteringar och andra utbetalningar som inte är kostnader i resultaträkningen.

Så använder du resultatbudgeten löpande

Enligt Företagarna är resultatbudgeten ett levande dokument som ska anpassas efter nuläget. Samma källa rekommenderar två scenarier: ett bästa och ett värsta, där du planerar för de värsta utgifterna och de lägsta intäkterna.

Målet är lönsamhet. Resultatbudgeten används som styrmedel för att nå dit.

Intrum betonar att budgetar inte behöver vara stora och komplexa, utan ska passa verksamheten och vara enkla att använda. Med en budget får du överblick över företagets lönsamhet och förmågan att förutse negativa svängningar, vilket gör det lättare att planera för att undvika en negativ utveckling.

Ställ därför utfallet mot budgeten med jämna mellanrum. Avvikelser i rörliga kostnader eller intäkter är signaler att justera antagandena för resten av perioden, inte bara att konstatera i efterhand.