Finansiell analys med nyckeltal för mindre företag

Varför finansiell analys med nyckeltal behövs i mindre företag

Resultat- och balansräkningen visar intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Siffrorna räcker sällan ensamma för att avgöra om verksamheten är effektiv, lönsam och går åt rätt håll; de måste ställas mot andra faktorer.

Enligt FAR kan nyckeltal säga mycket om ett företags ekonomi, status, effektivitet och utveckling. I mindre företag med begränsade resurser ger några väl valda nyckeltal ett effektivt sätt att följa ekonomin utan oproportionerligt mycket tid.

Guiden fokuserar på vilka nyckeltal som bör användas, hur de beräknas och hur de tolkas. För mindre företag är fem viktiga nyckeltal bruttovinstmarginal, rörelsemarginal, likviditetsgrad, soliditet och skuldsättningsgrad.

Fördelar och nackdelar med att använda nyckeltal i mindre företag

Välj ett fåtal nyckeltal som speglar din verksamhet

Nyckeltal är kvantitativa mått som analyserar och utvärderar ett företags ekonomiska prestationer och effektivitet. Rätt nyckeltal ger en tydligare bild av den finansiella hälsan och ett bättre beslutsunderlag. De kan också användas för att jämföra lönsamhet mellan konkurrenter eller utvärdera kunder och leverantörer.

Vanligast är att följa upp det egna företaget med fokus på effektivitet och lönsamhet. Bland vanliga nyckeltal finns räntabilitet, soliditet, rörelseresultat, rörelsemarginal, bruttomarginal, kassalikviditet och vinstmarginal. Vilka som är mest relevanta varierar mellan företag och beror på mål, bransch och behov.

För mindre företag är en praktisk start att välja ett fåtal nyckeltal – inte fler än att de hinner följas upp och förstås – som tillsammans täcker lönsamhet, finansiell styrka och likviditet.

En konkret startsats för mindre företag är bruttovinstmarginal, rörelsemarginal, likviditetsgrad, soliditet och skuldsättningsgrad. De ger tillsammans en bild av lönsamhet, kortsiktig betalningsförmåga och långsiktig finansiell styrka.

Grundbegrepp och underlag: resultat, balans och jämförbarhet

De flesta nyckeltal bygger på grundbegrepp från resultat- och balansräkningen. Nettoomsättning är företagets intäkter, och bruttovinsten är det procentuella överskottet per omsatt krona efter avdrag för eventuella varuinköp.

Rörelseresultatet (EBIT) är resultatet före räntor och skatter. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Omsättningstillgångar väntas omsättas inom ett år, medan kortfristiga skulder förfaller inom ett år.

Siffrorna hämtas från resultaträkningen – nettoomsättning, bruttovinst, rörelseresultat – och balansräkningen – eget kapital, omsättningstillgångar, kortfristiga skulder. När nyckeltal använder balansposter är utgående balans (UB) vanligt.

Vid jämförelser med SCB:s branschstatistik kan UB-värden ge en rättvisare bild, eftersom jämförelsen då sker mot liknande tidpunkter.

Underlaget måste vara korrekt och jämförbart för att nyckeltalen ska vara användbara. Samma principer bör gälla över tid.

Lönsamhet: marginaler och räntabilitet

Bruttovinstmarginalen visar hur mycket av intäkterna som återstår när de direkta kostnaderna för varor eller tjänster (kostnad sålda varor, KSV) dragits av. Den räknas som bruttovinst delat med totala försäljningsintäkter och anges i procent.

Formeln för bruttovinstmarginal är: (bruttovinst / totala försäljningsintäkter) x 100. Bruttovinst beräknas som totala försäljningsintäkter minus kostnad sålda varor (KSV).

Hög bruttovinstmarginal tyder på god kontroll över produktionskostnaderna och hög vinst per såld enhet. Låg marginal kan bero på höga produktionskostnader eller problem med prissättning och effektivitet.

Rörelsemarginalen visar hur stor andel av intäkterna som blir kvar som vinst när alla driftskostnader – löner, marknadsföring och andra indirekta kostnader – dragits av, men före räntor och skatter. Den beräknas som rörelseresultat delat med totala försäljningsintäkter och visar förmågan att generera vinst från kärnverksamheten.

Formeln för rörelsemarginal är rörelseresultat EBIT delat med totala försäljningsintäkter.

Vinstmarginalen är ett bredare lönsamhetsmått: hur stor del av nettoomsättningen som blir kvar som vinst efter alla kostnader, inklusive finansiella poster och skatt. Räntabilitet handlar om förmågan att ge avkastning på kapital.

Räntabilitet på eget kapital visar avkastningen på ägarnas insatta kapital; räntabilitet på totalt kapital visar avkastningen på alla tillgångar oavsett finansiering. Marginalerna säger något om prissättning och kostnadskontroll, medan räntabiliteten säger något om hur effektivt kapitalet används.

Soliditet och skuldsättningsgrad: långsiktig finansiell styrka

Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och används ofta för att bedöma långsiktig betalningskapacitet. Hög soliditet betyder att en större andel av tillgångarna är eget kapitalfinansierade, vilket ger en buffert mot förluster och minskar beroendet av extern finansiering.

Skuldsättningsgraden visar förhållandet mellan skulder och eget kapital. Vanligen beräknas den som totala skulder delat med eget kapital (eller justerat eget kapital). Hög skuldsättningsgrad innebär högre finansiell risk, eftersom räntebetalningar och amorteringar måste klaras även när resultatet sviktar. Soliditet och skuldsättningsgrad kompletterar varandra och bör läsas tillsammans.

Soliditet uttrycker eget kapital i förhållande till tillgångarna. Skuldsättningsgrad uttrycker totala skulder i förhållande till eget kapital.

Kassalikviditet och likviditetsgrad: kortsiktig betalningsförmåga

Kassalikviditet mäter kortsiktig betalningsförmåga och beräknas oftast som omsättningstillgångar minus varulager, delat med kortfristiga skulder. Likviditetsgraden (current ratio) är bredare och beräknas som omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Skillnaden: likviditetsgraden räknar även in varulagret, medan kassalikviditeten fokuserar på de mest likvida tillgångarna.

Formlerna är: kassalikviditet = (omsättningstillgångar - varulager) / kortfristiga skulder. Likviditetsgrad = omsättningstillgångar / kortfristiga skulder.

Enligt FAR ska likviditeten alltid vara minst 100 procent. En kassalikviditet över 100 procent betyder att de mest likvida tillgångarna täcker de kortfristiga skulderna. Under 100 procent kan vara en varningssignal, men vad som är acceptabelt varierar mellan branscher och med säsong.

Sätt nyckeltalen i samband med Du Pont-modellen och hävstångsformeln

Enstaka nyckeltal ger en splittrad bild. SCB:s Nyckeltalshandboken beskriver hur nyckeltal belyser ekonomiska samband enligt hävstångsformeln och Du Pont-modellen. Det är särskilt relevant för företag med litet kapital, där små förändringar i marginaler eller kapitalomsättning kan få stor effekt.

Du Pont-modellen delar upp räntabilitet på totalt kapital i två delar: vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Den visar att lönsamhet kan nås med höga marginaler, snabb kapitalomsättning eller en kombination.

Hävstångsformeln kopplar samman räntabilitet på eget kapital med räntabilitet på totalt kapital, skuldsättningsgrad och räntekostnaden för skulderna. Den visar hur finansieringen påverkar avkastningen till ägarna: ökad skuldsättning kan höja räntabiliteten på eget kapital så länge räntabiliteten på totalt kapital överstiger räntekostnaden, men den ökar också den finansiella risken.

Jämför över tid, mot bransch och med försiktighet

Nyckeltal blir mest användbara när de följs över flera perioder och jämförs med branschstatistik. En enstaka mätning säger lite – trenden är viktigare.

Flera faktorer kan snedvrida bilden. I en koncern kan ett dotterbolags nyckeltal bli sämre om kapital förts över till moderbolaget genom ett koncernbidrag. Säsongsvariationer och engångshändelser kan också påverka enskilda perioder.

Dra därför inte slutsatser av ett enskilt nyckeltal. Se företaget som helhet och använd en bredare uppsättning mått.

Arbetsgång för mindre företag: från siffror till beslut

En praktisk arbetsgång för mindre företag: välj ett fåtal nyckeltal som speglar verksamhetens mål och bransch. Hämta siffror från resultat- och balansräkningen så att underlaget är korrekt, och räkna fram nyckeltalen.

Analysera avvikelser: varför ser det ut som det gör? Koppla dem till konkreta åtgärder, till exempel prissättning, kostnadskontroll, lagerstyrning eller finansiering.

Upprepa analysen regelbundet, exempelvis månads- eller kvartalsvis, så att nyckeltalen stödjer den löpande styrningen och inte bara blir en efterhandsrapport.

Börja med bruttovinstmarginal, rörelsemarginal, likviditetsgrad, soliditet och skuldsättningsgrad. Komplettera vid behov med vinstmarginal och räntabilitet.