Foto till artikeln Vilka antaganden bör ingå i en intäktsprognos?
Foto av Bequest på Pixabay

Prognoser

Vilka antaganden bör ingå i en intäktsprognos?

En intäktsprognos är i praktiken en lista med antaganden: vilka intäkter som får redovisas, till vilket belopp och i vilken period.

Detta är en redaktionell pseudonym för publikationen, inte ett påstående om en oberoende verifierad personlig identitet. Ursprunglig redaktionell byline: Redaktion Analys.

Varför antagandena styr hela intäktsprognosen

En intäktsprognos är i praktiken en lista med antaganden: vilka intäkter som får redovisas, till vilket belopp och i vilken period. Svensk normgivning utgår från BFNAR 2003:3, Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av intäkter. Rådet beslutades 31 mars 2003, trädde i kraft 1 juli 2003 och ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2004 eller senare.

Det gäller svenska icke-noterade företag som valt att inte tillämpa RR 11 Intäkter. Slå därför först fast vilket regelverk prognosen ska spegla innan antagandena skrivs.

BFNAR 2003:3 är indelat i fem underavsnitt: tillämpningsfrågor, allmänna frågor om hur inkomsten ska bestämmas, periodiseringsfrågor, krav på upplysningar samt ikraftträdande och byte av redovisningsprincip.

Vägledningen i samma ämne innehåller lagtext, BFN:s allmänna råd, kommentarer och exempel. Använd strukturen som disposition: vilket slag av intäkt, vilket belopp, vilken period, vilka upplysningar och vilka principval.

Antagandena måste peka på rätt version av regelverket. BFN:s vägledningar ges ut i versioner knutna till räkenskapsår.

För K2 finns en version för räkenskapsår som inletts mellan 1 juli 2024 och 31 december 2025 och en för räkenskapsår som inletts efter 31 december 2025.

Ett nystartat företag som inleder verksamhet efter 30 juni 2025 ska redan för sitt första räkenskapsår tillämpa den senare versionen, om första räkenskapsåret är förlängt och avslutas 31 december 2026 eller senare.

Skriv därför in räkenskapsårets start och vägledningens version i prognosens antagandelista.

Nyckelregler från BFNAR 2003:3 för intäktsprognos

Avvikelse från regeln
Försäljning av anläggningstillgångar och värdeförändringar ingår inte i intäktsprognos
Krav på dokumentation
Antaganden måste motiveras med hänvisning till BFN:s vägledning (punkt + version)

Utgå från intäktsslaget: varor, tjänster, ränta, royalty och utdelning

BFNAR 2003:3 gäller vid varuförsäljning, vid utförande av tjänsteuppdrag samt för ränta, royalty och utdelning (punkt 6). Dela därför prognosen i dessa slag och ge varje slag egna antaganden.

För varor knyts intäkten till leveransen, för tjänsteuppdrag till utförandet, medan ränta, royalty och utdelning hänger samman med kapital och rättigheter. Ett enda sammanslaget antagande om ”försäljning” döljer vilka mekanismer som driver intäkten.

Vissa inkomster faller utanför tillämpningsområdet: försäljning av anläggningstillgångar och vissa värdeförändringar, bland annat på finansiella instrument, varulager och djurbestånd.

En realisationsvinst på en maskin eller en uppskrivning av lagervärdet ska inte ligga som intäktspost i prognosen. Den hålls åtskild eller hanteras enligt regelverket för den posten.

Tillämpningen skiljer sig mellan små, medelstora och stora onoterade företag. Vilka förenklingar som är tillåtna framgår av en särskild bestämmelse i underavsnittet om tillämpningsfrågor.

Vilken kategori företaget tillhör framgår av BFNAR 2000:2 och av bilagan till BFNAR 2003:3. Kategorin hör därför hemma i antagandena, eftersom den avgör vilka förenklingar prognosen får bygga på.

Antaganden om när intäkten är intjänad och ska periodiseras

Periodiseringsfrågorna har ett eget underavsnitt i BFNAR 2003:3. Varje intäktsrad i prognosen behöver ett antagande om intjänandetidpunkten: antingen vid en bestämd tidpunkt (till exempel godkänd leverans eller utförd tjänst) eller successivt under en period (till exempel arbete som utförs löpande över flera månader).

Antagandet ska vara formulerat som en händelse eller ett datum, inte som en bedömning. Händelsen styr vilken månad intäkten hamnar i.

Periodiseringen avgör skillnaden mellan månads- och årsvärden. Ett uppdrag över ett årsskifte, en decemberleverans som faktureras i januari eller en royalty som avräknas kvartalsvis ger olika månadsbild och årsbild beroende på om intäkten hänförs till utförandet eller faktureringen.

Antagandelistan bör därför innehålla en rad per intäktsslag om hur mycket av intäkten som faller i vilken period. Särskilt viktigt är hur avslut och projekt över räkenskapsårets slut hanteras.

Räkenskapsårets start styr vilken version av vägledningen och vilka regler som gäller för perioden. För K2 gäller en version för räkenskapsår som inletts mellan 1 juli 2024 och 31 december 2025 och en annan för räkenskapsår som inletts efter 31 december 2025.

Om prognosen sträcker sig över ett räkenskapsår där villkoren ändras, behöver antagandena ange vilken version som tillämpas i respektive del av perioden.

Antaganden om avtal, prestation och kundnytta

För att kunna sätta en intjänandetidpunkt behöver prognosen bygga på avtalsvillkoren. Ange för varje intäktsslag vad som ska levereras eller utföras, när det sker, och vad som krävs för att kunden ska anses ha tagit emot prestationen.

Exempel på sådana villkor är kvitterad leverans, godkänd besiktning och godkänd slutrapport. Ange också hur delbetalningar eller milstolpar kopplas till utförandet; varje villkor blir en trigger som placerar intäkten i rätt period.

Kvantifiera de avtalsvillkor som minskar intäkten i stället för att bara nämna dem: andel returer och reklamationer, kreditfakturor, rabattnivåer, prisjusteringar och eventuella hävningsrätter.

Ange om dessa dras från bruttobeloppet i prognosen eller hanteras som en separat antaganderad, och vilken historik eller avtalsvillkor siffran bygger på.

Håll isär intäkter från den ordinarie verksamheten och inkomster som faller utanför BFNAR 2003:3, som försäljning av anläggningstillgångar.

Ett avtal om att sälja produktionsutrustning eller en fastighet hör inte i intäktsprognosen, ens om affärshändelsen är avtalad och daterad. Den redovisas enligt regelverket för den posten.

Antaganden om redovisningsprinciper och valt K-regelverk

K3, BFNAR 2012:1, är huvudalternativet för icke noterade företag. Undantagna är moderföretag som frivilligt väljer att upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsregler.

Många mindre företag kan i stället välja K2, Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10). Vilket regelverk prognosen bygger på är ett antagande i sig och ska stå först i listan.

K2 är ett förenklat regelverk som tar upp hur årsredovisningen ska utformas samt hur tillgångar, skulder, intäkter och kostnader ska värderas.

En årsredovisning enligt K2 ska innehålla förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter.

Valet mellan K2 och K3 får direkt effekt på nyckeltal, på jämförbarheten mellan år och på hur lätt det är att ta in kapital eller förklara siffrorna för ägare och banker.

Varje intäktsrad i prognosen bör därför ange vilken princip den vilar på, så att prognosen kan jämföras år från år och med andra företag.

Om företaget byter regelverk eller princip mitt i prognosperioden behöver antagandena skrivas om, inte bara kompletteras.

BFNAR 2003:3 innehåller egna bestämmelser om byte av redovisningsprincip vid en första tillämpning av reglerna. Ett sådant byte ska framgå av antagandelistan tillsammans med vilken period respektive princip gäller för.

Skillnader mellan K2 och K3 för icke-noterade företag

  • K2 (Årsredovisning i mindre företag)Förenklat regelverk, lättare att använda för små och medelstora företag. Kräver inte koncernredovisning. Används av många mindre företag.
  • K3 (Huvudregelverk)Mer detaljerat och komplext. Krävs av större företag. Ger högre jämförbarhet mellan företag och bättre möjligheter att ta in kapital.

Antaganden om upplysningar och dokumentation

Krav på upplysningar är ett eget underavsnitt i BFNAR 2003:3. Prognosen bör därför redovisa vilka antaganden som gjorts om intäktsslag, beloppsbestämning och intjänandeperiod, och vilka bedömningar och uppskattningar som ligger bakom siffrorna.

Ett antagande utan angiven grund går inte att följa upp mot upplysningskraven i efterhand.

BFN:s vägledningar publiceras som pdf och innehåller lagtext, BFN:s allmänna råd, kommentarer till råden samt exempel. Använd dem för att motivera varje antagande med hänvisning till rådets punkt, och notera vilken version av vägledningen som använts.

Dokumentera per antagande: vad som antas, vilket värde det ger, vilken källa det bygger på (avtal, historik, prislista), vem som ansvarar och när antagandet senast sågs över.

Ta även med upplysningar om ikraftträdande och byte av redovisningsprincip när prognosen sträcker sig över en sådan förändring.

Det gör prognosen användbar både som internt styrmedel och som underlag när en revisor eller en extern part granskar hur intäkterna har bestämts.

Checklista: antaganden att ta med i intäktsprognosen

Intäktsslag: varuförsäljning, utförande av tjänsteuppdrag samt ränta, royalty och utdelning. Ge varje slag ett eget antagande, eftersom BFNAR 2003:3 tillämpas olika för dem (punkt 6).

Utanför prognosen hålls försäljning av anläggningstillgångar och värdeförändringar på finansiella instrument, varulager och djurbestånd.

Företagskategori: liten, medelstor eller stor onoterad enligt BFNAR 2000:2 och bilagan till BFNAR 2003:3. Ange vilka förenklingar kategorin medger.

Regelverk och version: K2 (BFNAR 2016:10) eller K3 (BFNAR 2012:1). För K2: ange vägledningsversion utifrån räkenskapsårets start, räkenskapsår inlett 1 juli 2024–31 december 2025 respektive efter 31 december 2025.

Intjänandetidpunkt per intäktsrad: vid en bestämd tidpunkt eller successivt över en period. Formulera den som en händelse: leverans, besiktning, godkänd slutrapport eller avräkningsdatum.

Periodisering över månad och år: fördela avslut, projekt över årsskiftet och förskotts- eller efterskottsfakturering. Ange vilken version av regelverket som gäller i respektive del av perioden.

Avtalsvillkor som påverkar beloppet: returer och reklamationer, kreditfakturor, rabatter, prisjusteringar och hävningsrätter. Ange grunden för andelen.

Principval och principbyten: ange vilken princip varje intäktsrad vilar på. Om företaget byter regelverk eller princip under prognosperioden regleras byte av redovisningsprincip i BFNAR 2003:3.

Dokumentation och upplysningar: per antagande ange värde, källa, ansvarig och datum, med hänvisning till aktuell punkt i BFN:s vägledning. Ange också känsligheten om antagandet inte håller.

Mer från Prognoser

Budgetering

Hur skiljer man på prognos och budget?

Budgeten är planen för kommande år och planeringsverktyget inför året. Prognosen är en löpande bedömning som bygger på aktuella data och fungerar som justeringsinstrument i det löpande arbetet.