Prognoser som beslutsunderlag i osäkra tider

Varför prognoser blir avgörande när osäkerheten är stor

Beslut om investeringar, beredskap och planering kan inte vänta på facit. När osäkerheten är stor blir prognoser och scenarier beslutsunderlag. Myndigheten för civilt försvar konstaterar att samhället är mycket sårbart för klimatförändringar, eftersom det är anpassat till det klimat vi har i dag.

Klimatförändringen väntas leda till högre temperaturer, förändrade regnmönster och mer frekventa och intensiva extrema händelser som värmeböljor, torka och skyfall. Naturolyckor inträffar redan årligen i Sverige, men enligt Myndigheten för civilt försvar blir problemen med översvämningar, ras, skred, erosion, stormar och skogsbränder ännu större i framtiden.

Klimatförändringen kommer att påverka samhällets alla aktörer, och varje verksamhet behöver kartlägga vilka effekter som påverkar den egna verksamheten och planera för hur de kan minimeras. Energisystemet är ett andra exempel: där tar Energimyndigheten fram kortsiktiga prognoser för elproduktion och elförbrukning som underlag för beslut.

Klimat- och sårbarhetsanalys: från riskbild till handlingsplan

Enligt en regeringsförordning ska drygt 30 utvalda myndigheter samt länsstyrelserna arbeta med att rusta samhället för klimatförändringarna och rapportera sitt arbete till SMHI, som sammanställer uppdragen. Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete anger att en handlingsplan ska tas fram med utgångspunkt i en klimat- och sårbarhetsanalys.

SMHI:s första sammanställning visar att de flesta myndigheter har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av sin verksamhet, och att det oftast finns handlingsplaner. Myndigheterna arbetar med översvämningar, ras, skred, erosion, höga temperaturer, biologiska och ekologiska effekter samt brist i vattenförsörjningen.

De största hindren som myndigheterna anger är bristande resurser och kunskapsunderlag samt otydlig lagstiftning och ansvarsfördelning. Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, lyfter fram att myndigheterna gemensamt kan erbjuda ett brett stöd till samhället i form av kunskapsunderlag och tydligare vägledningar.

I juni 2026 presenterades Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA), framtagen av expertrådet Klimatanpassningsrådet. Den omfattar flera hundra klimateffekter inom fem övergripande system: hälsa, ekosystem, bebyggd miljö och infrastruktur, livsmedelsförsörjning samt näringsliv och naturresurser. I rådet deltar Mette Lindahl Olsson från Myndigheten för civilt försvar, ledamot sedan 2023.

Utveckling av klimatanpassningsarbete i Sverige

Klimatförändringars effekter på svenska samhällssektorer

Kortsiktiga energiprognoser och antagandenas betydelse

Energimyndigheten publicerar kortsiktiga prognoser för elproduktion och elförbrukning. De vilar på antaganden om väder och vind, om tillgängligheten i kraftslag som vattenkraft och kärnkraft och om hur mycket el som förbrukas. Bland de frågor prognoserna tar upp finns lägre elproduktion från vattenkraft och kärnkraft under 2026, minskad dieselanvändning och en osäker utveckling för industrins energivändning.

Vindkraftsproduktionen och förbrukningen slår igenom på elpriset. Enligt Fastighetsägarna ger dagar med låg vindkraftsproduktion och hög förbrukning ofta höga priser i elområde 3 och 4 i södra Sverige.

Prognoser på årsnivå är känsligare för ändrade mönster. När elförbrukningen minskar blir antagandet om förbrukning inte lika representativt, vilket gör att årsprognosen kan bli missvisande.

Att läsa osäkerhet: scenarier i stället för en enda siffra

En prognos är en bedömning av det mest sannolika utfallet, medan ett scenario beskriver ett möjligt utfall under bestämda antaganden. Prognosen används för att planera volymer och drift, scenarierna för att pröva om verksamheten håller även om utvecklingen blir en annan.

SMHI:s webbplats ger stöd för att se hur klimatet kan utvecklas i framtiden och fungerar som hjälpmedel för planering och beslut om anpassning. Portalen Klimatanpassning.se samlar information från svenska myndigheter och stödjer olika aktörer i samhället i anpassningsarbetet.

Den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen ger en samlad bild och bedömning av klimatförändringens påverkan på Sverige. Årsprognosen för el visar varför antagandena måste redovisas tillsammans med siffran: om antagandet om elförbrukning inte längre är representativt faller hela kalkylen.

Från underlag till beslut: så gör organisationer prognoser användbara

Klimatanpassningsförordningen kopplar analysen till handling: handlingsplanen ska bygga på klimat- och sårbarhetsanalysen. Myndigheten för civilt försvar ska enligt samma förordning initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

SMHI pekar på åtgärder som att se över hur lagstiftning tillämpas, granska fysisk planering, bygga upp bättre beredskap för klimatrelaterade olyckor och integrera klimatanpassning i den ordinarie verksamheten. Att utöka samarbetet med andra myndigheter lyfts fram som en del av arbetet.

Uppföljningen sker i fast takt. SMHI:s sammanställning av myndigheternas klimatanpassning var den första i ordningen och görs hädanefter varje år. Enligt Karin Hjerpe, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, är ett viktigt mervärde med rapporteringen att allt samlas i en databas där myndigheterna kan hitta information.

Process för att använda prognoser i beslutsfattande

Lärdomar för beslutsfattare i osäkra tider

Prognoser ger mest värde i en process som upprepas: analys, handlingsplan, uppföljning och reviderade antaganden. Myndigheternas egen redovisning visar att bristande resurser och kunskapsunderlag samt otydlig ansvarsfördelning är de största hindren för att komma vidare.

Den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen och SMHI:s årliga sammanställning är exempel på kunskapsunderlag som kan återanvändas i stället för att varje aktör bygger sitt eget från grunden.

Att skilja på antagande och bedömning är kärnan: prognosen är en bedömning av det mest sannolika utfallet, scenarierna prövar verksamheten mot ett annat utfall. Underlaget förblir användbart även när utfallet blir ett annat än det beräknade.