Hur skiljer man på prognos och budget?

Kort svar: budgeten är planen, prognosen är bedömningen av utfallet

Budgeten är planen för kommande år och planeringsverktyget inför året. Prognosen är en löpande bedömning som bygger på aktuella data och fungerar som justeringsinstrument i det löpande arbetet.

En budget görs normalt för ett år i taget. En prognos kan täcka en kortare eller längre period och uppdateras löpande, oftast månads-, kvartals- eller halvårsvis.

Olika syften och tidshorisonter: styra verksamheten eller förutse vad som händer

Budgeten styr verksamheten mot beslutade mål och prioriteringar. Prognosen blickar framåt: den visar om utvecklingen går mot målen och ger underlag för beslut om förändringar.

Ofta har prognoser samma tidshorisont som budgeten, men då ser man inte längre än till årets slut. Rullande prognoser blickar i stället 12, 16 eller fler månader framåt och ger en mer löpande bild av verksamhetens utveckling.

Innehåll: ambitioner och mål i budgeten, bedömning av utfall i prognosen

Budgeten innehåller ofta ambitioner och målsättningar. Prognosen bedömer hur intäkter och kostnader utvecklas och kan omfatta utveckling och trender i nyckeltal.

Prognoser kan kopplas till måluppfyllelse för fler mål än de ekonomiska och användas för riskhantering, resursplanering eller målstyrning.

Vanligast är dock att prognoser används för ekonomisk uppföljning av budgeteringen. De kan också ligga till grund för planering, budgetering och strategisk riktning, genom att nyckeltalen används för att sätta mål, mäta måluppfyllelse och visa när något går åt fel håll.

Samspelet: prognosen följer upp budgeten och kan bli ett förändringsinstrument

Rätt använda blir prognoser ett förändringsinstrument: de kan justera verksamheten när något avviker från plan, hantera risker och planera resurser.

Rullande prognoser ger bättre framåtblick; uppföljningar och analyser blir mer agila. Effektivt arbete med rullande prognoser kräver engagemang i organisationen, viss förståelse, samordning och tekniska hjälpmedel.

Webb- och rollbaserade verktyg kan underlätta samarbete och visualisering i budget- och prognosarbetet.

Kommunal och offentlig kontext: budget, ekonomisk hushållning och demografiska prognoser

I kommuner och regioner är budgeten central för planering och mål. Regelverket för god ekonomisk hushållning kräver att fullmäktige beslutar om långsiktiga riktlinjer.

Budgeten ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning samt mål och riktlinjer för verksamheten.

Kommunallagens ekonomikapitel (kapitel 11) ändrades från och med räkenskapsåret 2024: en ny resultatreserv infördes och resultatutjämningsreserven avvecklas under en tioårsperiod. Ändringar gjordes också i lagen om kommunal bokföring och redovisning.

Inom kommunal verksamhet används prognoser för att följa ekonomisk utveckling och demografiska behov. SKR:s Analysgrupp ger stöd till kommuner som vill få en genomgång av ekonomin och styrningen samt en prognos över den ekonomiska utvecklingen.

Erbjudandet omfattar analys av verksamhetskostnader och behovsutveckling utifrån demografisk prognos. Standardpaketet kostar 145 000 kronor inklusive resor och omkostnader. Uppdraget utförs och rapporteras inom cirka 1,5 månader. Drygt 170 analyser har genomförts under årens lopp i cirka 160 kommuner.

År 2025 uppgick kommunernas kostnader till 880 miljarder kronor, varav cirka 344 miljarder gick till skola och barnomsorg.

Mellan 2014 och 2025 ökade de samlade kostnaderna med drygt 50 procent. Ekonomiskt bistånd stod för knappt två procent av kostnaderna, vilket motsvarar 16 miljarder kronor.

I ett kunskapsunderlag belyser Trafikverket kommunsektorns ekonomiska förutsättningar under de kommande decennierna, med ökande investeringsbehov och en åldrande befolkning.

Ekonomiska siffror i svensk kommunal sektor (2025)

Osäkerhet och åtgärder: därför är prognosen inte en budget

En prognos är en osäker bedömning. Den används med hänsyn till att åtgärder utformas och verkställs beroende på vad prognosen visar.

Eftersom prognosen bygger på aktuella data och uppdateras löpande, kan den behöva revideras när nya uppgifter tillkommer och bör därför följas upp.

Checklista: fyra frågor som skiljer prognos från budget

1. Är syftet planering och mål, eller uppföljning och beslutsunderlag? 2) Är tidshorisonten ett budgetår i taget, eller rullande och uppdaterad löpande? 3) Är dokumentet fastställt av ett beslutsfattande organ, eller uppdateras det löpande utifrån aktuella data? 4) Innehåller det ambitioner och målsättningar, eller aktuella bedömningar av intäkter och kostnader, nyckeltal och trender?