Soliditet och skuldsättningsgrad: så tolkar du nyckeltalen

Soliditet och skuldsättningsgrad – två sidor av finansieringen

Varje tillgång finansieras antingen med eget kapital eller med skulder. Eget kapital är ägarnas insatta kapital och intjänade vinster.

Soliditet och skuldsättningsgrad beskriver samma fördelning från varsitt håll. Soliditet: hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital i stället för lån. Skuldsättningsgrad: hur skulderna förhåller sig till eget kapital.

SCB:s Nyckeltalshandboken slår fast att en hög skuldsättningsgrad är detsamma som en låg soliditet. Tillsammans är talen avgörande för avkastningen på eget kapital. Samma balansräkning kan därför beskrivas som hög skuldsättning eller låg soliditet, beroende på mått.

Läs nyckeltalen som ett paket och tillsammans med upplysningen om beräkningen. Definitionerna skiljer sig mellan aktörer, framför allt vilka skulder och vilket eget kapital som räknas in. Två kalkyler på samma årsredovisning kan ge olika tal utan att någon är fel.

Soliditet: eget kapital i förhållande till totalt kapital

Soliditet = eget kapital / totalt kapital. Totalt kapital är summan av tillgångarna och motsvarar eget kapital plus skulder. En soliditet på 40 procent betyder att 40 procent av tillgångarna finansieras med eget kapital, resten med skulder.

Hög soliditet signalerar finansiell styrka. Ägarna finansierar en stor del av verksamheten, beroendet av långivare är lägre och bufferten större om resultatet blir negativt.

Låg soliditet är motsatsen: en större andel av tillgångarna är externt finansierad. Resultatet blir känsligare för räntekostnader, och ett enskilt dåligt år kan snabbare äta upp det egna kapitalet.

Vid beräkningen uppstår val som påverkar talet och bör framgå av analysen. Räknas obeskattade reserver med i eget kapital? Används eget kapital vid periodens slut eller ett genomsnitt över året?

Ett vanligt komplement är justerad soliditet, där balansräkningen rensas för poster som inte bedöms motsvara verkliga värden. Varianten måste vara konstant över tid för att utvecklingen ska gå att jämföra.

Skuldsättningsgrad: skulder i förhållande till eget kapital

Skuldsättningsgraden beräknas normalt som skulder dividerat med eget kapital. Den visar hur många kronor av skuld företaget har per krona eget kapital. En kvot på 2,0 innebär att skulderna är dubbelt så stora som det egna kapitalet.

Talet är soliditetens omvända sida. Soliditeten mäter eget kapitals andel av helheten; skuldsättningsgraden mäter hur mycket skuld som ligger bakom varje krona av ägarnas kapital.

En hög kvot betyder att skulderna dominerar finansieringen. Det kan vara fullt rimligt med stabila kassaflöden och lönsam verksamhet. Räntekostnaderna tar då en större del av resultatet, och handlingsutrymmet minskar om intäkterna faller.

En låg kvot betyder att eget kapital dominerar och att företaget i högre grad finansierar sig självt.

Precis som med soliditeten måste du veta vilken definition som ligger bakom siffran. Vissa kalkyler använder totala skulder inklusive icke räntebärande poster som leverantörsskulder; andra enbart räntebärande skulder.

Enbart räntebärande skulder ger en tydligare bild av den finansiella risken. Det är de räntebärande skulderna som driver räntekostnader och refinansieringsbehov. En kvot på totala skulder blir genomgående högre och påverkas av leverantörsskuldernas storlek.

Sambandet mellan soliditet och skuldsättningsgrad

Sambandet är i grunden matematiskt. Ökar skulderna utan att eget kapital förändras, stiger skuldsättningsgraden samtidigt som soliditeten faller. Det är samma förändring i balansräkningen.

SCB:s Nyckeltalshandboken formulerar det kort: en hög skuldsättningsgrad är detsamma som en låg soliditet. Tillsammans är talen avgörande för företagets avkastning på eget kapital.

Kopplingen till avkastningen på eget kapital är det främsta skälet att läsa talen tillsammans. Skulder fungerar som en hävstång: överstiger avkastningen på tillgångarna kostnaden för lånet, ökar avkastningen på ägarnas kapital av att företaget lånar.

Går verksamheten sämre än lånekostnaden slår hävstången nedåt och ägarnas kapital krymper snabbare. En hög skuldsättningsgrad kan därför både lyfta en vinst och förstärka en förlust.

Att hög skuldsättningsgrad alltid skulle vara detsamma som låg soliditet stämmer inte i praktiken. Oxceed påpekar att en hög skuldsättningsgrad inte per automatik innebär låg soliditet, och att låg soliditet inte heller alltid är rätt beslut – sammanhanget spelar roll.

Förklaringen ligger i vilka definitioner som används och i vad skulderna består av. Ett företag med stora räntebärande skulder men också ett stort eget kapital kan få en hög kvot utan att soliditeten är anmärkningsvärt låg.

Soliditet vs. skuldsättningsgrad – två sidor av samma siffra

Fördelar och nackdelar med hög skuldsättningsgrad

Så tolkar du nyckeltalen i praktiken

Utgå aldrig ifrån en enskild siffra när du bedömer ett företag. En låg soliditet kan vara rimlig i en bransch med förutsägbara intäkter och låga tillgångsvärden. Samma nivå kan vara en varningssignal i ett företag med stora investeringar i anläggningstillgångar.

Jämför därför mot företagets egen historik och mot branschpraxis, inte mot ett generellt riktvärde.

Titta på utvecklingen över flera år. En soliditet som sjunker år efter år i takt med växande skulder säger något annat än en soliditet som ligger stabilt på samma nivå, även om nivån är identisk.

Följ samtidigt vad som driver förändringen: förluster som äter eget kapital, nyupplåning för expansion eller en utdelning som tömmer bolaget?

Vikta också in nyckeltal som beskriver förmågan att bära skulderna: räntetäckningsgrad, kassaflöde från den löpande verksamheten, skuldernas löptid och andelen räntebärande skuld.

Ett företag med hög skuldsättningsgrad men god räntetäckning och långa lånelöften står sig helt annorlunda än ett med samma kvot och korta, dyra lån. Uppgifterna hämtar du ur årsredovisningen.

Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse är en upplysning du bör väga in när du bedömer talens tillförlitlighet.

Nyckelvärden för finansiell analys

Vad kan stärka soliditeten?

Soliditeten förändras bara på två sätt: det egna kapitalet förändras, eller det totala kapitalet förändras. Det ger fyra praktiska vägar.

Den första är att öka det egna kapitalet genom vinst som lämnas kvar i bolaget i stället för att delas ut. Ägarna kan också skjuta till nytt kapital, till exempel vid en nyemission.

Den andra är att minska skulderna, framför allt genom amorteringar och genom att undvika ny upplåning.

Den tredje vägen är att minska det totala kapitalet genom att sälja tillgångar och använda likviden till att amortera. Både täljaren och nämnaren krymper, och soliditeten stiger bara om det egna kapitalet minskar mindre än de totala tillgångarna.

Den fjärde är att förbättra resultatet löpande: varje vinstpost som stannar i bolaget stärker det egna kapitalet. Förluster och utdelningar gör motsatsen.

För långsiktig finansiell styrka är eget kapital avgörande, eftersom det är den buffert som skulderna inte kan kräva tillbaka. Ett företag som finansierar tillväxt med intjänade medel bygger upp utrymme att klara sämre år och att låna på bättre villkor när behovet uppstår.

Ett företag som finansierar allt med skulder gör sig i stället beroende av fortsatt tillgång till kredit.

Hur du förbättrar soliditeten – fyra praktiska vägar